Meny
Hilma af Klint (1862-1944) är en av Sveriges mest uppburna konstnärer. Idag hyllas hon världen över.
Hilma af Klint föddes i Stockholm och studerade på Konstakademien där hon avlade examen 1887 med högsta betyg. Hon etablerade sig sedan som konstnär och ställde ut figurativa målningar. Under en period var hon sekreterare i Föreningen Svenska Konstnärinnor. Redan vid unga år blev hon intresserad av spiritismen och senare även av rosenkreuzfilosofin, teosofin och antroposofin. Dessa andliga inriktningar var en del av tidsandan kring förra sekelskiftet och mycket populära i Europa, särskilt i konstnärliga och litterära kretsar. Det var en tid då man försökte förena religiös tro med vetenskapliga framsteg och en ny medvetenhet om andra trosinriktningar.
De konventionella målningarna gav af Klint en inkomst men det hon kallade för sitt ”stora uppdrag” förblev en separat aktivitet. Det var endast andligt intresserade personer som kände till dessa arbeten. Försöken att visa målningarna för likasinnade blev inte helt framgångsrikt och av noteringarna i hennes anteckningsböcker kan man sluta sig till att hon ansåg att världen inte var redo för budskapen hon ville förmedla.
På Konstakademin lärde Hilma af Klint känna Anna Cassel. Tillsammans med Cornelia Cederberg, Sigrid Hedman och Mathilda Nilsson bildade de gruppen De Fem, som utforskade den andliga världen med hjälp av meditation och seanser. Samtliga hade tidigare varit med i Edelweissförbundet, en religiös sammanslutning som förenade kristna ideal, teosofiska läror och spiritism. De Fem var aktiva mellan 1896 och 1908 och nedtecknade meddelande från andeväsen som de kallade för De höga mästarna. Medlemmarna försatte sig i transliknande tillstånd och var övertygade om att de kunde kommunicera med övernaturliga väsen med namn som Amaliel, Ananda och Gregor, som förmedlade budskap från De höga mästarna, budskap som gruppen dokumenterade med hjälp av automatisk skrift och automatiskt tecknande.
1907 tog af Klint emot ett meddelande från andevärlden som förklarade att hon ska vara gruppens ledare. De övriga medlemmarna vägrade att godta denna nya ordning och gruppen splittrades snart och slutade arbeta tillsammans. Efter detta fokuserade af Klint helt och hållet på det stora uppdrag som vi idag känner till som Målningarna till templet, konstnärens mest betydelsefulla arbete.
Under förra sekelskiftet besöktes Stockholm av ledande gestalter inom olika andliga rörelser. Hilma af Klint bevistade föredrag av teosoferna Annie Besant och Rudolf Steiner och i sitt bibliotek hade hon viktiga teosofiska skrifter av Madame Blavatsky samt ett stort antal böcker av Steiner. Senare anslöt hon sig till det Antroposofiska sällskapet, som grundades 1913. Under 1920-talet tillbringade hon långa perioder i Dornach i Schweiz, där Steiner hade etablerat rörelsens högkvarter, Goetheanum.
Hilma af Klint deltog i ett flertal utställningar med sina konventionella målningar men de icke-figurativa arbetena visades endast i antroposofiska och teosofiska sammanhang. Det skulle dröja flera decennier efter hennes död innan af Klints konst började uppmärksammas. 1986 visade Los Angeles County Museum of Art (LACMA) målningar av Hilma af Klint i grupputställningen The Spiritual in Art: Abstract Painting 1890-1985. Sedan dess har intresset för Hilma af Klints esoteriska målningar växt och idag ställs hennes arbeten regelbundet ut i viktiga museer världen över. Utställningen Hilma af Klint: Paintings for the Future på Guggenheim i New York 2018 blev den mest besökta i museets historia.
Stiftelsens styrelse har låtit genomföra en omfattande utredning som fastställer att antroposofi utgjorde Hilma af Klints (1862-1944) livsåskådning.
Detsamma gäller även Stiftelsens grundare, Erik af Klint (1901-1981).
Utredningen förklarar därmed utformningen av Stiftelsens stadgar och Antroposofiska Sällskapets stora inflytande.
1862
Hilma af Klint föds den 26 oktober på Karlbergs slott i Solna utanför Stockholm.
1879
Deltar för första gången i en seans, troligen i kretsen av målaren, fotografen och mediet Bertha Valerius. Studerar på Tekniska skolan där hon träffar Anna Cassel, som också studerar konst. Går några kurser på Kerstin Cardons privata konstskola.
1880
Systern Hermina dör vid tio års ålder.
1882–1888
Studerar på Konstakademien i Stockholm.
1886–1914
Visar målningar i traditionell stil i ett tjugotal utställningar, de flesta organiserade av Sveriges Allmänna Konstförening.
1888
Tilldelas pris från Konstakademien för målning efter modell, troligen för oljemålningen Andromeda vid havet, som hon lämnade in till Akademiens tävling.
1888–1908
Deltar regelbundet i grupputställningar och besöker Tyskland, Norge, Holland, Belgien och Italien.
1891
Mottar för första gången budskap från andevärlden.
1896
Ansluter sig till det religiösa samfundet Edelweissförbundet. Under en spiritistisk seans bildas gruppen De Fem, som utgörs av Sigrid Hedman, Cornelia Cederberg, Mathilda Nilsson, Anna Cassel och Hilma af Klint. Mötena dokumenteras i automatskrift och medialt tecknande.
1898
Fadern dör.
1899
Flyttar med modern till Brahegatan 52 i Stockholm.
1900–1901
Illustrerar tillsammans med Anna Cassel boken Hästens operativa speciella kirurgi författad av föreståndaren för Veterinärinstitutet i Stockholm, John Vennerholm.
1902–1908
Hyr en ateljé på Hamngatan 9.
1903
Besöker Tyskland (och troligen Italien) i sällskap med Anna Cassel.
1904
Mottar de första budskapen från anden Ananda om att utföra ”astrala målningar”. Går med i Teosofiska samfundet i maj.
1906
Erbjuds i januari av anden Amaliel ett uppdrag som hon genast accepterar. Inleder efter en förberedande period i november arbetet på Målningarna till templet med den första serien Urkaos.
1907
Målar serierna Eros, De stora figurmålningarna och De tio största. Arbetar i Konstakademiens ateljébyggnad på Hamngatan 5 ovanför Blanch’s café.
1908
De Fem hamnar i kris och splittras i början på 1908. Efterhand bildas gruppen De Tretton. Hilma af Klint målar ytterligare tre serier, däribland Evolutionen. I april består den första delen av Målningarna till templet av 111 verk. Modern blir blind och Hilma af Klint avsäger sig sin ateljé. Träffar i mars 1908 Rudolf Steiner, som är i Stockholm för att föreläsa om Rosenkreuzarna. Det blir början på ett livslångt intresse för Rudolf Steiners läror.
1908–1912
Tar ett fyra år långt uppehåll från arbetet med uppdraget från andevärlden.
1910
Visar, troligen i januari 1910, verk från Målningarna till templet för Rudolf Steiner, som håller en serie föredrag i Stockholm 3-15 januari samt ger en kurs om Johannesevangeliet. Går med i Föreningen Svenska Konstnärinnor och fungerar som dess sekreterare till 22 april 1911. Målar porträtt av fysikern Knut Ångström och språkvetaren Johan August Lundell.
1912
Återupptar arbetet med Målningarna till templet med förberedande studier och med En kvinnlig serie. Deltar i Teosofiska samfundets pingstkonferens i Norrköping 28-30 maj, där Rudolf Steiner håller föredrag. Mot slutet av året utesluts Steiner från Teosofiska samfundet och i början på 1913 grundar han Antroposofiska sällskapet.
1913
Köper huset Furuheim på Munsö i Mälaren. Målar serien US och påbörjar serien Kunskapens träd. Visar i juni 17 andliga målningar i en konstutställning i Stockholm organiserad av Teosofiska samfundet, där Anna Cassel också deltar.
1914
Visar en naturalistisk målning i Baltiska utställningen i Malmö. Första världskriget bryter ut. Påbörjar serien Svanen. Hyr olika ateljéer i Stockholm, bl.a. på Eriksbergsgatan (1914–15) och på Ynglingagatan (1915–16).
1915
Färdigställer Kunskapens träd och Svanen, följt av serierna Duvan och Altarbilder – vilket avslutar Målningarna till templet, som nu består av 193 målningar.
1916
Wassily Kandinsky besöker Stockholm och ställer ut. Målar serien Parsifal.
1917
Ateljéhuset på Munsö färdigställs. Målar serien Atomen. Skriver ner sina tankar om andevärlden i den 2000 sidor långa volymen Studier över själslivet.
1918
Flyttar till Munsö tillsammans med modern och sköterskan Thomasine Andersson, som blir en livslång vän och partner.
1919
Börjar arbeta på Blommor, mossor, lavar på tyska i samarbete med Thomasine Andersson.
1920
Modern dör. Skapar Serie II, om olika världsreligioner. Besöker i oktober tillsammans med Thomasine Andersson för första gången Dornach i Schweiz. Under årtiondet gör de ytterligare åtta sådana resor. Blir den 20 oktober livslång medlem i Antroposofiska sällskapet. Visar under ett av sina besök i Dornach de tio Blå böckerna för Steiner och noterar hans kommentarer. Böckerna består av akvarellminiatyrer samt svartvita fotografier av samtliga verk från Målningarna till templet.
1922
Arbetar fram till 1941 nästan uteslutande i akvarell med vått-i-vått-tekniken, vilket resulterar i över 400 verk. På nyårsafton brinner Goetheanum i Dornach ner. På nyårsafton brinner Goetheanum i Dornach ner.
1924
Skriver till Rudolf Steiner den 24 april och ber om råd om var hennes målningar kan komma till användning. Enligt anteckningar inför ett föredrag på Antroposofiska sällskapet i Stockholm den 9 december 1924 säger Steiner att hon inte ska förstöra sina målningar och att de kan komma till användning. Steiner dör på våren 1925.
1926
Flyttar till Uppsala med Thomasine Andersson. Börjar redigera sina gamla anteckningsböcker.
1927
Besöker Amsterdam i november. Donerar anteckningsboken Blommor, mossor, lavar samt serien Kunskapens träd till Goetheanum i Dornach.
1928
Besöker London i juli och visar verk från Målningarna till templet på Världskongressen för spiritistisk vetenskap i en utställning organiserad av Antroposofiska sällskapet i England.
1931
Skissar på en spiralformad tempelbyggnad, att uppföras på ön Ven i Öresund. Ytterligare skisser och anteckningar om projektet följer under åren. Flyttar till Helsingborg tillsammans med Thomasine Andersson.
1932
I anteckningsböcker, däribland de Blå böckerna, markerar hon bilder från serien Målningarna till templet med ett X, vilket betyder att de inte får visas förrän 20 år efter hennes död. Skriver ner en idé om att låta bygga ”ett museum för att visa det som finns bakom materiens kraft” och målar akvarellerna Blitzen över London, Krigsutbrottet i Spanien och Sjöslagen i Medelhavet.
1934
Målar andarna Anandas, Gregors, Georgs och Amaliels tankeformer. Flyttar till Lund tillsammans med Thomasine Andersson.
1937
Föreläser vid Antroposofiska sällskapet i Stockholm den 16 april och ber dem använda hennes målningar. Argumenterar för den mediala metodens giltighet och hävdar att den är förenlig med Steiners läror. Anna Cassel dör.
1938
Brorsonen Erik af Klint (1901–1981) besöker henne den 20 augusti. Hon visar Målningarna till templet och andra arbeten i ateljén på Munsö och förklarar vad de betyder.
1940
Thomasine Andersson dör.
1943
Tackar nej till ett erbjudande från konstnären Tyra Kleen om att förvara Målningarna till templet i en ny byggnad tillhörande Sigtunastiftelsen. ”Att överlåta dem till personer som inte ansluter sig till antroposofin” vore omöjligt, skriver hon till Tyra Kleen. Af Klint benämns som en ”mystiker” av sina andliga ambassadörer.
1944
Flyttar i augusti till kusinen Hedvig af Klint på Ösby i Djursholm utanför Stockholm. Hilma af Klint avlider den 21 oktober i sviterna efter en trafikolycka. Brorsonen Erik af Klint får ärva hennes verk: cirka 1300 målningar, 124 anteckningsböcker och över 26 000 hand- och maskinskrivna ark.